Att författa akademiska texter
Att skriva skönlitteratur och att skriva akademiska texter, vilket inkluderar läroböcker, skiljer sig åt en aning. Vi kan titta på några skillnader för att det ska framgå vad som krävs för att t.ex. skriva en lärobok. Det finns också en del intressanta likheter.
Referenser
Den mest uppenbara skillnaden är att akademiska texter har hänvisningar i den löpande texten, så kallade referenser. Eftersom en akademisk text gör anspråk på hur saker är, inte bara skildrar hur saker fiktivt skulle kunna vara, behöver man backa upp detta med en etablerad källa. Vanligtvis använder man parentes med efternamnet på författaren, årtalet då källan är publicerad och eventuella sidor = (jensen 2016, 43).
För att komma vidare kan man ta en forskare som har för vana att skriva läroböcker som ett exempel. Mikael Jensen är forskare och lektor som tidigare har varit anställd vid Göteborgs universitet men som nu är vid Högskolan i Borås. Han har publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar och läroböcker. I ett blogginlägg skriver han om sitt författarskap.
Stilmässiga skillnader
Skillnaden mellan en skönlitterär text och en vetenskaplig artikel är rent stilmässigt rätt så stor. Det kan till och med vara ett krav på att texten i den vetenskapliga artikeln ska vara torr. Om den blir för målande och personlig är risken stor att den inte tas på allvar av andra forskare.
Jensen behärskar hela spännvidden mellan målande text och torr akademisk text. Det han är som bäst på är att skriva om svåra saker på ett enkelt och målande sätt. Detta fungerar särskilt bra i populärvetenskapliga texter som de han har skrivit för Forskning och Framsteg eller till en viss grad i läroböcker. Många studenter uppskattar en lärobok som beskriver det komplexa så att läsaren förstår. Det är dock inte alla lärare på högskolor och universitet som uppskattar detta.
Efterforskningar
Ordet research är intressant i sammanhanget eftersom många författare som skriver skönlitterärt gör research för att skapa trovärdiga miljöer, situationer och karaktärer. En skönlitterär författare behöver med andra ord vara påläst och ha gjort efterforskningar. En forskare behöver också vara påläst. Här handlar det om research i dess verkliga mening, d.v.s. forskning, därför att en akademisk författare behöver hålla koll på andras forskning och ska dessutom presentera sin egen forskning. Om man inte är påläst, har koll på forskningen, blir man inte publicerad.
Tidsförlopp
En stor skillnad mellan skönlitterära texter och akademiska texter är kronologin, d.v.s. tidsförloppet. I en skönlitterär text är det viktigt för att läsaren ska följa med i berättelsen att de avgörande händelserna följer ett tidsförlopp och en kronologisk ordning. En akademisk text kan ha enstaka stycken som återberättar historiska händelser för att få ett sammanhang men det mesta som skrivs följer ingen kronologisk ordningsföljd.
Det finns två sätt att tänka kring tidsförlopp. Man kan kalla det forecast och backcast. Forecast innebär att man utgår ifrån en tidpunkt i nuet eller i dåtid och arbetar sig framåt mot en slutpunkt. Backcast innebär att man börjar med en tidpunkt i framtiden och rör sig tillbaka i tiden för att få reda på hur man hamnade i den redan kända slutpunkten.
Om man i en skönlitterär text skildrar ett mord är själva mordet slutpunkten. Det är huvudpersonens uppgift att klargöra hur man hamnade i den slutpunkten. Alltså jobbar man likt en backcasting-modell för att ta reda på vad som har hänt tidigare. Det finns också gott om skönlitteratur som följer forecasting-modellen. I en del kärlekshistorier förutser man att person A och person B ska finna varandra. Händelserna som utspelar sig kan dock ställa till det och förhindra att kärlek uppstår.
Akademiska texter utgår som sagt inte särskilt mycket från tidsförlopp men i den mån de gör det använder de sig av både forecast och backcast. Forecast är dock vanligast då de teorier som beskrivs i akademiska texter är utformade för att förutse kommande händelser, i likhet med en väderprognos, och texten ska då förklara varför denna förutsägelse är trolig.
Textens upplägg
Hur en text är organiserad skiljer sig också åt. I en skönlitterär text händer det saker i inledningen som ger läsaren ett sammanhang och i slutet sker avgörande händelser som leder till någon slags slutsats. Saker och ting faller på plats. Om man tar en kriminalare som ett exempel är det ofta i sista kapitlet som mördaren avslöjas eller om man tar en kärlekshistoria är det i sista kapitlet som paret får varandra.
I en akademisk text kan man i ett tidigt skede få veta vilken slutsatsen är och därefter följer en rad bevis eller exempel som styrker denna slutsats. Om man tar Jensens senaste bok som exempel beskrivs i kapitel två vilken bokens huvudteori är, d.v.s. hela tesen med boken, och därefter följer ett stort antal kapitel som styrker teorin. Boken är också uppdelad i tre delar där kapitlen i del ett inte behövs för att man ska kunna läsa kapitlen i del två eller tre. Däremot är det bra att ha läst kapitel ett och två som förklarar och motiverar alla övriga kapitel.
Likheter
Det finns en rad skillnader mellan skönlitterära texter och akademiska men det finns också vissa likheter. Förutom de likheter som har berörts ovan kan man konstatera att det är lika viktigt i båda fallen att kunna grammatik och ha ett brett ordförråd. Det är också en fördel att ha en klar bild av upplägget innan man börjar skriva. Som författare skapar man en skiss av hela boken även om det på detaljnivå finns mycket att utarbeta.
Förlag
Om man vill skriva en lärobok eller annan akademisk bok behöver man vara mycket påläst inom sitt område och kunna övertyga ett specialiserat förlag, och en specialiserad förläggare, om att man dessutom har en bra idé. Läroböcker ges vanligtvis ut av speciella bokförlag som inte ger ut skönlitteratur. Studentlitteratur och Liber är två sådana bokförlag som i stort sett bara ger ut akademiska böcker, huvudsakligen läroböcker. Natur och Kultur är ett tredje förlag som ger ut mycket akademisk litteratur men som även ger ut skönlitteratur.
Ett tveksamt exempel men ge inte upp
Om man inte lyckas övertyga något av dessa specialistförlag behöver det inte vara kört. Dels finns det mindre förlag som kan vara intresserade men det finns också sätt att ge ut sin bok på egen bekostnad. Boken Omgiven av idioter av Thomas Eriksson är ett exempel på en bok som inget förlag ville ge ut men som nådde köparna genom egen utgivning. Det visade ju sig gå ganska bra så man får inte ge upp om man får några refuseringar.
Notera dock att Omgiven av idioter saknar ett vedertaget sätt att hänvisa till styrkande källor. Det var kanske därför de stora förlagen inte ville ge ut boken samtidigt som det passade många läsare då texten är lättare att läsa. Avsaknaden av referenser är ett tecken på att det inte rör sig om en akademisk text.
Innehållet i boken är heller inte baserat på forskning. Alltså är det snarare en skönlitterär text, på sin höjd en dåligt underbyggd populärvetenskaplig text, som ger sken av att vara en akademisk text. Thomas Eriksson är inte skolad att skriva akademiska texter vilket förklarar att hans bok inte är en akademisk text och varför så många forskare ifrågasätter trovärdigheten i det som står i boken.
Nu har du fått en kort guide av vad som utmärker en akademisk text och kanske vill just du skriva en lärobok.
Lycka till!
Andra inlägg
- Distansstudier öppnar nya dörrar
- Hur ska ett CV se ut egentligen?
- Fördelar med att arbeta med en professionell översättningsbyrå
- Tips för att förbättra din skrivstil
- Ta hand om dina snittblommor
- Tips innan fönsterbyte
- 3 kokböcker om fisk du bör kolla in
- Vill du börja jobba som personlig assistent?
- Tips när du ska satsa på rullgardiner
- Få hemsidan att synas på bästa sätt